JAG ÄLSKAR FESTIS!
Påtal om typ ingenting. Jag har väldigt tråkigt, alla sover nu, farmor och min farbror. Här sitter jag och funderar vafan ja ska göra med mitt såkallade liv, och vafan ja ska göra med skolan, va fan håller jag på med egentligen. Jag lovade mig själv att skärpa mig, fick så jävla bra betyg i nian, ett enda år och ja fixade mina betyg så jävla bra, och nu då, vafan håller jag på med! Fixar ju ingenting, och alla jävla sjukdommar och skit ja har/haft gör inte saken lättare.. Och jag funderar, dagligen.. Vill jag bo ensam, det är jävligt och då menar jag jävligt skönt, men samtidigt så vore de roligt o ha en rums kompis. Ingen som känner sig sugen ? 
Idag, fick jag se kort på mammas mormor, tekla. Jag älskar namnet förövrigt.  Hon som påstås vara min skyddsängel enligt mediumet, hon va verkligen söt, precis som jag ^^ hahaha, ne men hon va gosig, lik min mormor! verkligen! Och även då slog det mig, jag saknar pappa, undra hur han har det, undra om han tänekr på mig, undra om han också är en slags skyddsängel över mig just nu, är han stolt eller icke stolt över mig . Åh, ja det snurrar många tankar just nu. Och killar, vafan är dom bra till egentligen, dom får det bara att snurra ännu mer i ens lilla huvud, vafan vill dom, va fan finns dom för, varför ska det vara så svårt och förstå dom överhuvud taget... åååååååh, om ändå allting hade kunnat varit lite lättare. Men men, sånt är livet, och någongång får allting sitt slut. (:

Detta inlägg för en dikt av mig som slut.

''Om jag fick önska mig en sak skulle jag önska
Att åter få se dig,
Att åter få se dina läppar röra sig,
Att åter få känna blodet rusa i dig,
Att åter få se din ögon glittra så vackert,
Att åter få se dig skratta och le.
Ofta kollar jag mot himmlen,
Önskar att den stjärna som ler tillbaka är du,
Så jag vet att du inte glömt mig.
Den tår som rinner ner för min kind visar min
saknad efter dig...
Men att få ner dig igen vore som ett mirakel.
Men lita på mig, snart finns jag där med dig''

Godnatt folket!