Jag hatar de fakta att jag gråter mer än jag skrattar.



Nu kan jag tala om att allting känns som 7ton lättare. En sten från mitt hjärta har släppt, äntligen. Har tagit ungeför en timmes promenad, och de blir nog en timmes promenad i kväll också,  kallt, jävligt kallt men fysatan vad skönt, få rensa huvudet lite. Få se om det blir med eller utan sällskap sen, men hunden ha jag ju, han behöver tränas, fyfan! Men han lyssnar, men fjantar. Le jag bli .

saknar min LILLA SÖTA Ruffe, han va ju bara för söt när jag hämtade honom, här va han väl, 10-11 veckor. Världens rundaste klump!
Men tur han fortf är gosig, men lite fjantig:)
Men men, nu blir de städa, sen duschen, sen vila, sen ut och gå, sen duschen igen ! :D

Kisses! '


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0